Jesus och Amalia

Mor och den heliga anden sveper genom rummet. Kvällen är ung men huden hänger inte med. Det finns speglar mor fastnar i, hon ojjar sig och sträcker ut sina kotor så det knakar. "Vad var det!?" utropar mannen. Han som bara blir vackrare och vackrare för varje dag, det är något lurt med det där.

Mor försöker andas rätt så som dom säger att man ska göra, med magen. Det ska ju inte vara så svårt. Mor har aldrig varit mycket för ikoner och Jesus på korset. Men nu har tiderna förändras. Det är något igenkännande med de där ikonerna. Barn som hålls så ömt mot bröstet, så där som man vill bli hållen när rädslan ylar runt knuten. Att det ska vara så svårt.

Mycket att bearbeta

Som en spegelblank yta ska det vara på morgonen. Inte storm. Inte storm fyra på morgonen.

Känslig

Det kliar på mitt högra öra
Jag borde inte klia där
det blir så rött

Fördelen är att du
får syn på mig bättre

Viktiga samtal

Hon och jag på bussen. I ett oförväntat långt samtal med fem hållplatser att hålla reda på därimellan. Ett djupdyk mitt på ljusan dagen. Direktkontakt. Vad är meningen med att det ska ta sådan lång tid mellan gångerna?

Kvällen

Avrundar, släcker ner, drar för och kurar in. Kvällen är ung där på soffan, natten oändlig bortom tv-bruset. Glöm inte blås ut!

Förförd av liten gubbe

Lustiga små saker man gör tidigt en morgon...

Jag fick tipset att gå in på denna sida och blev genast inspirerad på ett ganska maniskt vis. Herre Gud jag har ett hem att sköta!

Kom och lek!

Någon där

Barn som sitter under filtar...

Ansträngd

Förställd var jag
när jag borde varit snäll
mot mig själv

snäll
snäll
snäll

Men jag var dum

Sparat i en ask

Ljus och skuggor undanlagda i en ask för bättre dagar. Idag är en sådan dag.

Öppet

Skåpdörrar som ständigt står öppna. Är dom till för mig att stänga?

Att avrunda dagen

Jag sitter på ett bibliotek. En av mina favoritsysselsättningar när jag är barnledig och fri. En och en halv timme av eget tidsfördriv!

Jag har slagit mig ner vid ett bord intill fönstret. Glasrutan löper nästan hela vägen ner till golvet. Utanför är det träd, berg, mossa och gräs. Jag sitter som i en stor glasbur mitt i naturen. Det är så tilltalande och bekvämt att jag har svårt att koncentrera mig på min bok. Till och med tonåringarnas prasslande med godispapper och intensiva samtal bakom min rygg blir till ljuv musik. Jag avrundar dagen med att läsa om samma sida tre gånger, tiden är relativ.

Att bli sittandes

Träsmak detta olustiga sätt att vara ett med naturen.